Vigerland – Vari består företags hållbarhet « Svenska Bostadsfonden Nyhetsforum
Lars Vigerland
Ek.dr fastighetseknomi

Vigerland – Vari består företags hållbarhet

Blogg

Nyligen publicerades en studie vid Handelshögskolan vid Karlstads universitet om företags samhällsengagemang, d.v.s. hållbarhetsrapportering eller CSR-rapportering, och dess koppling till lönsamhet. I rapporten valde man att studera svenska klädföretag, eftersom man menar att denna bransch skapat många förutsättningar för att bedriva ett engagerat samhällsansvar. Emellertid menar författarna att principen är tillämpbar på alla typer av branscher. Även fastighetsbranschen omfattas självfallet av hållbarhet. Hypotesen i rapporten är att hållbarhetsaktiviteter som ansvar för miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, utsläpp, energieffektivisering, förnyelsebar energi och korruption är en del i företags marknadskommunikation, eller marknadsföring om man så vill, och borde därmed påverka lönsamheten. Emellertid finner man inget positivt samband mellan grad av hållbarhet och lönsamhet, utan sambandet är i stället negativt, d.v.s. ju högre grad av hållbarhet desto lägre lönsamhet. Däremot finner man ett positivt samband med företagsstorlek, d.v.s. ju högre grad av hållbarhet desto större företag. Studiens hypotes förutsätter ett orsaks- och verkansförhållande så att grad av hållbarhet i sig påverkar lönsamheten.[1] Å andra sidan skulle man de facto kunna tänka sig att det omvända förhållandet vore minst lika rimligt, om inte rimligare, d.v.s. att en god lönsamhet är den faktor som påverkar företagets engagemang och satsningar på hållbarhet. Detta förhållande brukar benämnas omvänd kausalitet och kan i empiriska undersökningar skapa en hel del oväntade resultat. Ett förhållande, eller mer korrekt korrelation, mellan olika fenomen eller variabler, som i det här fallet mellan grad av hållbarhet och lönsamhet, kan mätas och upptäckas med ett empiriskt material och en statistisk metod benämnd korrelationsanalys. Analysmetoden kan emellertid bara fastställa att fenomen kan identifieras i ett givet förhållande, men det är den egna logiken som måste användas för att kunna avgöra hur och om det finns ett faktiskt påverkansförhållande mellan de ingående faktorerna.

Det finns bl.a. en undersökning som kan användas som exempel på hur det kan gå riktigt fel om man inte noggrant skiljer mellan best online casino den faktor som påverkar och den som påverkas. I en studie där man ville kartlägga könsblandade bolagsstyrelser och lönsamhet kom man fram till att det förelåg ett positivt samband mellan dessa, där mer könsmässigt uppblandade bolagsstyrelser fanns i företag med högre lönsamhet. Författarna drog därmed slutsatsen att den prövade hypotesens orsaks- verksansförhållande kunde beläggas, d.v.s. fler kvinnor i styrelsen leder till högre lönsamhet.[2] Resultatet var i det närmaste revolutionerande i det samhälleliga debattklimat som rådde 2008. Uppsatsen blev t.o.m. uppmärksammad utanför den akademiska världen i den medialt nationella debatten. Emellertid mötte rapporten en snöplig avpollettering då en omvänd kausalitet uppdagades vid en extern kritisk granskning. Det var storleken på företagen och därmed även de mer lönsamma som ledde till att fler kvinnor tog plats i bolagsstyrelsen. Inte fler kvinnor i sig som påverkade lönsamheten.

I det material man utgått från i rapporten om klädföretags hållbarhet och dessa företags lönsamhet finns ett index för s.k. ansvarsfullt företagande. I detta index redovisas och mäts företag på olika sätt och med olika mått.[3] Även fastighetsbranschen redovisas för sig. De fastighetsföretag som lyckas bäst är Wallenstam för miljöhänsyn (3,87 stjärnor av 7 möjliga) samt Atrium Ljungberg för mänskliga rättigheter (5,92 stjärnor av 7 möjliga). Betyget för Atrium Ljungberg är det högsta betyget för mänskliga rättigheter bland alla företag i samtliga branscher i studien. Fastighetsbranschen bedöms ligga på en medelnivå avs. hållbarhet, men man betonar att variationen i branschen är stor.[4] Man betonar även att storleken har betydelse för hållbarhetsarbetet, vilket förklaras av att de större företagen med större omsättning, högre börsvärde och större ägarspridning medvetet måste arbeta mer aktivt med dessa frågor.

Alla undersökningar med ambition att kartlägga och mäta svårdefinierade begrepp riskerar att mäta någonting som inte lyckas fånga fenomenet i sig. Folksam:s index baseras på de uppgifter företagen själva väljer att publicera och offentliggöra, vilket kan innebära en snedvridning av resultaten och ett incitament för företagen att strategiskt rapportera det som kan tänkas vara möjligt att inkludera i en bedömning av hållbarhetsarbetet. Det innebär nämligen alltid en risk att man mäter någonting annat än det man avser att mäta, men ambitionen att mäta olika dimensioner av begreppet hållbarhet är vällovligt även om det är svårt. Det vore intressant att ta del av en mer djuplodande analys av den av hävd traditionella och mansdominerade fastighetsbranschen, kanske även ur ett genusperspektiv, även om denna infallsvinkel torde innebära samma praktiska utmaningar som i andra studier då ambitionen är att mäta ett svårdefinierat och dessutom ett mycket politiskt influerat begrepp.


[1] Valkeapää, Viktor & Emanuelsson, Anton, Hållbar och lönsam: En studie av förändringar i företagsvärde och lönsamhet som resultat av hållbarhetsrapportering, Karlstad Business School, Karlstad, 2013

[2] Haldorson, Karl; Karnerfors, Björn, Lönsamhet ur ett genusperspektiv: Är jämställt mer lönsamt?, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Göteborg, 2008

[3] Folksam, Index för ansvarsfullt företagande 2011, Folksam, 2011

[4] Ibid. sid. 30

 

Publicerad 25 juni, 2013

Författare: Lars Vigerland

Senast publicerade inlägg

Mest lästa inlägg