Migrationens fastighetsekonomiska konsekvenser « Svenska Bostadsfonden Nyhetsforum
Lars Vigerland
Ek.dr fastighetseknomi

Migrationens fastighetsekonomiska konsekvenser

Blogg

I förra månadsbrevet skrev jag om vilka goda ekonomiska förutsättningar som finns i att bedriva fastighetsverksamhet som migrationsförläggning. En försiktig beräkning resulterade i en intäkt fyra gånger högre än den som erhålls i traditionell bostadshyresverksamhet. Visserligen är kostnaderna högre och i synnerhet slitage och risker för bland annat skadegörelse, både intern och extern, men förtjänsterna är så oerhört stora, så jag kan förstå om detta är en verksamhet som lockar många.

För många avflyttningsorter innebär den stora migrationen till Sverige ett oväntat tillskott till fastighetsverksamheter i en annars mager ekonomisk utveckling.1 På orter som tidigare präglats av stora vakanser och till och med rivning av obebodda fastigheter ser man nu stora affärsmöjligheter och nya aktörer dyker upp för att köpa allehanda bostadshus. Vilka vägar tar då migrationen när människorna väl befinner sig i Sverige? En stor andel hamnar givetvis i storstadsregionerna, men föga förvånande är det mindre orter, företrädesvis i avfolkningsbygder, som tar emot flest migranter per invånare.

Dessa orter är spridda på olika delar av landet. Av de 20 orter som tar emot flest migranter per invånare återfinns tre i Norrland, nio i Svealand och de resterande åtta i Götaland. Jag hade nog förväntat mig att återfinna fler i Norrland. Av de 20 orter som tar emot minst antal migranter per invånare är dessa företrädesvis mindre orter i anslutning till större orter, exempelvis Vellinge, Staffanstorp och Lund i Malmöregionen, Öckerö, Kungsbacka, Kungälv och Bollebygd i Göteborgsregionen samt Värmdö, Danderyd, Vaxholm, Ekerö, Vallentuna och Österåker i Stockholmsregionen.2

Vad innebär det för fastighetsekonomin i enskilda innehav av den stora inflyttningen till landet? Allt annat lika innebär det självfallet att efterfrågan upprätthålls på en högre nivå än annars. I det initiala läget innebär det även att gruppen migranter som boende är relativt eftertraktade, givet de extra kostnader och risker det innebär. Staten agerar garant för hyresbetalningarna och i övrigt även för en viss eventuell skadegörelse. Genom migrationens efterfrågan av bostäder finns på vissa orter ett avsevärt efterfrågeöverskott och Boverket aviserar att de tidigare prognoserna, som pekade på en allvarlig bostadsbrist, kommer i det senaste läget innebära en än mer akut bostadsbrist.

I anslutning till de orter Svenska Bostadsfonden är aktiv, bland annat Söderköping och Skåneregionen, kommer efterfrågan på bostäder vara fortsatt hög eller sannolikt ökande. Den större utmaningen blir emellertid även fortsättningsvis att hitta attraktiva fastigheter att överhuvudtaget förvärva. Nu konkurrerar man inte bara med andra traditionella fastighetsspekulanter, utan även med de aktörer som funnit migration som en attraktiv kärnverksamhet. Många av dessa migranter bedöms även att stanna kvar i landet även efter en eventuell fredligare utveckling i de ursprungliga hemländerna, vilket innebär att efterfrågeöverskotten kommer förbli över en i dagsläget överskådlig tid.

Med detta vill jag tillönska alla läsare av Svenska Bostadsfondens månadsbrev en God Jul och ett synnerligen Gott Nytt År!

1) SVT, http://pejl.svt.se/flyktingstrommar/#iq2010, hämtat den 22 december 2015
2) SVT, http://www.svt.se/nyheter/inrikes/har-ar-listan-pa-kommunerna-som-tar-emot-flest-och-minst-flyktingar-per-invanare, hämtat den 22 december 2015

Publicerad 23 december, 2015

Författare: Lars Vigerland

Senast publicerade inlägg

Mest lästa inlägg