Allmännytta och ”regelverk ” « Kategori « Svenska Bostadsfonden Nyhetsforum

Kommunernas markpolitik – ett hinder för billiga bostäder?

I en artikel i Fastighetsnytt från januari dryftas problemet med kommunernas planläggning av mark. Hans Lind, professor i fastighetsekonomi menar att kommunernas planläggning av mark strider mot grundlagen och får visst medhåll av bostadsminister Peter Eriksson. Hans Lind syftar på följande paragraf i grundlagen: ”Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.” – Är det inte uppenbart att staten och kommunerna bryter mot lagen när en småhustomt utanför storstaden kostar 2–3 miljoner kronor? Värdet på jord- och skogsbruksmark ligger på omkring 50 000 kronor, vilket innebär att en sådan tomt får kosta högst en halv miljon kronor, annars har man inte skött sig, säger Hans Lind. – Jag tycker att det är alldeles uppenbart att man utnyttjar sitt markinnehav för att dra in så mycket pengar som möjligt till kommunen snarare än att bygga bostäder med rimliga hyresnivåer, säger Peter Eriksson (MP). Olof Moberg, förbundsjurist på Sveriges kommuner och landsting, försvarar dock dagens system och pekar på det problematiska i att kommunen skulle sälja mark för 500 000 som en privat markägare kan begära 2 miljoner för. Marknaden och bruksvärdesystemet är det som styr, menar Moberg. Erik Pelling, ordförande i mark och exploateringsutskottet i Uppsala, håller med och menar att "offentliga aktörer inte får gynna enskilda parter och att marknaden styr prissättningen som kommunen har att följa”. Moberg menar samtidigt att problemet med höga markpriser är som störst i huvudstaden men att situationen skiljer sig åt markant på olika håll i landet. – Det finns även kommuner som är beroende av privata markexploatörer och skänker bort mark gratis till bolag som vill bygga bostäder, säger Moberg. Bostadsminister Peter Eriksson menar att storstäderna, som äger mest mark, måste se över sina kriterier för att komma tillrätta med de stora skillnaderna. – De måste styra om markpolitiken och börja bygga fler billiga bostäder. Vi måste bygga städer och bostäder åt alla. Jag har träffat flera byggföretag i Stockholm som vill göra det, men inte får chansen. Utmaningen består av att redan i markanvisningen ställa krav på bostäder med lägre hyra. Boverkets bostadsmarknadsenkät från förra året visar att 171 av landets kommuner planerar att köpa mark för att bygga bostäder. Samtidigt visar statistik från SCB att 54 procent av de som bor i hyresrätter skulle behöva lägga 40 procent av sin inkomst för att ha råd med en nyproducerad hyresrätt på 60 kvadratmeter. – Nya bostäder kan sällan efterfrågas av dem med minst tillgångar. Problemet för många kommuner är att billiga hyresrätter sänker markpriset och det är en svår ekvation, säger Olof Moberg. Hans Lind menar att det behövs mark med byggrätter för att komma till rätta med problemet och kunna producera prisvärda bostäder. I dagens läge gör kommunernas planmonopol att det är människor som redan har en bra bostad som bestämmer antalet byggrätter på kommunal mark. – Detta utbud styrs helt av staten och kommunen. Den byggbara marken begränsas genom ett omfattande regelverk enbart för att skydda olika intressen. Peter Eriksson menar att det främst är en fråga om kommunalt ansvar och att ”markpolitiken och markanvisningarna avgör vad som byggs”. På frågan om ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna borde ses över svarar han följande: – Jag jobbar hellre med att ge morötter, men ibland måste man ställa krav också. Vi måste börja prata om problemet och bygga bostäder åt alla. Det går om den politiska viljan finns. Läs mer

Mest lästa artiklar

Stefan Attefall leder hyresutredning åt Hyresgästföreningen

Hyresrättsföreningen har enligt Fastighetsnytt givit den tidigare bostadsministern Stefan Attefall i uppdrag att leda en oberoende hyreskommission med syfte att arbeta med utvecklingen av hyressättningen och hyresrätten. Kommisionen kommer utöver Attefall att bestå av sex ledamöter med bred kompetens inom forskning, politik och branschkunskap. Förhoppningen är att utredningen skall kunna ta fram långsiktiga spelregler och […] Läs mer

Bostadspolitiken efter valet

Bostadsbristen har blivit en het politisk fråga och med bara ett år kvar till nästa riksdagsval har Fasighetsnytt frågat de olika partierna var de står i frågan. De bostadspolitiska talesmännen för de olika partierna fick svara på frågan: om ditt parti sitter i regeringen efter valet – vad är det första ni skulle göra på […] Läs mer

Förändrad moms för att öka antalet hyresrätter

Under Samhällsbyggnadsdagarna i början av oktober diskuterades frågan om en förändring av momsdirektivet för att öka antalet hyresrätter i Sverige. Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och SABO menar att ingenting har hänt sedan rapporten ”Balanserade ekonomisk avillkor” släpptes 2009 och föreslår därför slopad fastighetsskatt, skattefria underhållsfonder och låg hyresmoms för att komma tillrätta med problemet. Det rapporterar Fastighetsnytt. […] Läs mer

Renoveringar av allmännyttiga bostäder kan komma att kosta 165 miljarder

Trots ett omfattande renoveringsbehov av fastigheter från miljonprogrammen under åren 1961-1975 så finns det tecken på att renoveringstakten, som under de senaste åren tilltagit, nu håller på att minska. Det rapporterar Fastighetsnytt. – Vi har kompetens- och kapacitetsbrist i byggbranschen och renoveringarna kräver i stora delar samma yrkeskategorier med många nyproduktionsprojekten. Därför kommer renoveringstakten sannolikt […] Läs mer

50 procent högre hyra för nya hyresrätter

En granskning i Hem & Hyra visar att hyrorna för många nybyggda hyresrätter ligger hela omkring 50 procent högre än genomsnittet. Enligt tidningen har 30 procent av nyproduktionerna en hyra på över 2 000 kronor per kvadratmeter och år, vilket kan jämföras med SCB:s genomsnittshyra på 994 kronor per kvadratmeter och år. Det innebär att […] Läs mer

Byggregler utreds av statlig kommitté

Regeringen har tillsatt en kommitté ledd av Kurt Eliasson, tidigare vd i SABO, samt Anna Sander, projektledare för stadsutvecklingsområdet Rosendal i Uppsala, för att se över och i förlängningen bidra till att modernisera byggreglerna, rapporterar Fastighetsnytt. Översynen gäller utvalda delar av plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen samt Boverkets byggregler och föreskrifter, och syftet med […] Läs mer

Fastighetsägarna vänder sig direkt till hyresgäster efter strandade förhandlingar

Efter strandade hyresförhandlingar för 38 000 lägenheter i Växjö har Fastighetsägarna Syd valt att vända sig direkt till hyresgästerna och skickat ut hyresavier med höjd hyra, rapporterar Fastighetsnytt. Hyresgästerna får välja att betala den gamla hyran eller en ny högre hyra för att ”behålla den standard, service och det underhåll” som fastigheterna har i dagsläget. Läs mer

Hur stor är osäkerheten i Boverkets prognoser?

I en artikel i Fastighetsnytt ställs frågan hur väl underbyggd Boverkets byggbehovsprognos egentligen är. I oktober 2015 reviderade Boverket sin prognos och menade att det behövs cirka 700 000 nya bostäder till 2025. Prognosen bygger till stor del på uppskattningar av befolkningstillväxten, något som idag till mycket stor del påverkas av invandringen. Detta är i […] Läs mer

Hyresökningarna fortsätter att minska

Enligt statistik från SCB så ökade hyrorna med i genomsnitt 0,7 procent mellan 2015 och 2016, vilket är den lägsta höjningen sedan 2007. En genomsnittlig månadshyra för en trerumslägenhet i landet är 6 324 kronor, för en tvårumslägenhet 5 141 kronor och för en enrumslägenhet 3 665 kronor. För lägenheter med fyra eller fler rum […] Läs mer

Analys avfärdar svensk bobubbla

En ny analys från Evidens, gjord på uppdrag av Sveriges Byggindustrier, visar att bostadspriserna kommer att fortsätta öka med 6 procent per år fram till 2019. På senare år har det talats alltmer om en bubbla på den svenska bostadsmarknaden och syftet med analysen är att se om sådana påstående har någon egentlig grund. Läs mer

Åtgärder krävs för att säkra finansieringen av bostadsproduktionen

I en krönika i Fastighetsnytt skriver Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi på KTH, om hur stat och kommun tidigare haft en mer aktiv del i att finansiera bostadsbyggandet i Sverige. Från 1940-talet fram till tidigt 90-tal tillhandahölls ofta kommunal borgen samt statliga ränte- och investeringsbidrag för att skaffa riskkapital till byggprojekten. Detta gjorde också att […] Läs mer